Ett barn med feber, halsont och småprickigt utslag kan snabbt bli svårt att bedöma hemma. Scharlakansfeber hos barn behöver skiljas från vanliga virusinfektioner, eftersom behandling och råd om smitta kan se olika ut. Här får du en praktisk genomgång av typiska symtom, när vården bör kontaktas, hur huden kan lindras och när barnet kan återgå till förskola eller skola.
Det viktigaste att veta när barnet får feber och utslag
- Typiska tecken är feber, halsont, röd tunga och ett fint, strävt utslag.
- Utslaget börjar ofta på bröstet eller i ljumskarna och sprider sig vidare.
- Kontakta vårdcentral eller 1177 vid misstanke, särskilt om barnet har tydligt halsont och hög feber.
- Antibiotika kan behövas efter medicinsk bedömning och eventuellt halsprov.
- Akut hjälp behövs vid andningssvårigheter, slöhet, uttorkning eller om barnet har svårt att svälja saliv.
Så känns scharlakansfeber igen på barn
Scharlakansfeber orsakas av grupp A-streptokocker, samma typ av bakterie som kan ge halsfluss. Jag tycker att kombinationen av plötslig feber, halsont och ett sandpapperliknande utslag är den viktigaste ledtråden, även om alla barn inte får exakt samma symtom.
Utslaget är ofta fint och rödrosa. Huden kan kännas sträv när man stryker handen över den, och förändringarna syns vanligtvis först på bröst, mage eller i ljumskar. Kinderna kan bli röda samtidigt som området runt munnen förblir blekare.
- feber och frossa
- ont i halsen och svårt att svälja
- röda, svullna halsmandlar
- huvudvärk, magont eller illamående
- röd tunga som senare kan se prickig ut, ofta kallad jordgubbstunga
- ömt eller strävt utslag som kan sprida sig över kroppen
När utslaget börjar blekna kan huden, särskilt på händer och fötter, fjälla efter några dagar. Det är inte i sig ett tecken på att infektionen blivit farligare, men barnet ska fortfarande bedömas utifrån allmäntillstånd, feber och hur mycket det dricker.
Vad som skiljer infektionen från vanliga utslag
Alla röda prickar betyder inte scharlakansfeber. Virus kan också ge feber och utslag, och hand-, fot- och munsjuka ger ofta blåsor i munnen samt på händer och fötter. Vid mässling brukar barnet dessutom ofta ha hosta, snuva och ögonbesvär innan utslaget kommer.
Det går inte att ställa säker diagnos genom att titta på huden ensam. Halsontet och barnets allmäntillstånd väger tungt, och vårdcentralen kan behöva ta ett snabbtest eller odla från halsen. Jag skulle inte försöka avgöra saken med bilder från internet, eftersom utslag kan se förvånansvärt lika ut trots olika orsaker.
| Tecken | Talar mer för scharlakansfeber | Kan passa bättre med virus |
|---|---|---|
| Halsont | Plötsligt och tydligt, ofta med feber | Kan förekomma tillsammans med hosta och snuva |
| Utslag | Fint, rött och strävt som sandpapper | Varierar mer i utseende och kan komma med blåsor |
| Tunga | Röd och prickig efter en vitaktig beläggning | Ofta mindre typiskt |
| Allmäntillstånd | Barnet kan vara tydligt påverkat | Kan vara lindrigare, men variationen är stor |
När barnet behöver bedömas av vården
Vid misstanke om scharlakansfeber bör du kontakta vårdcentralen eller ringa 1177 för råd. Det gäller särskilt när barnet har feber tillsammans med halsont och utslag, eller när febern inte börjar ge med sig och barnet blir allt tröttare.
Sök vård snabbare om barnet dricker dåligt, kissar betydligt mindre än vanligt, kräks upprepade gånger eller har så ont i halsen att det knappt får i sig vätska. För spädbarn är tröskeln lägre. Ett barn under tre månader med 38,0 grader eller mer ska bedömas av vården samma dag.
Läs också: Långt hår - Så får du det att växa och behålla längden
Ring 112 vid tydliga alarmsymtom
- svårt att andas eller blåaktiga läppar
- svårt att svälja saliv eller tydlig dregling
- svårt att väcka barnet eller ovanlig slöhet
- snabb försämring eller ett utslag som inte bleknar vid tryck
Ett utslag som inte bleknar när du trycker ett genomskinligt glas mot huden behöver bedömas skyndsamt, särskilt om barnet samtidigt är påverkat. Det viktigaste är inte att själv sätta rätt namn på utslaget, utan att agera på förändringar i barnets tillstånd.
Behandling och egenvård som faktiskt hjälper
Om läkaren bedömer att det rör sig om scharlakansfeber kan antibiotika ordineras. Behandlingen ska tas enligt ordination och avslutas enligt den plan vården ger, även om barnet snabbt verkar må bättre. Antibiotika hjälper inte mot virus och ska därför inte användas på eget initiativ.
Hemma handlar det framför allt om att göra det lättare för barnet att vila och dricka. Små mängder vätska ofta kan fungera bättre än ett helt glas på en gång. Mjuk mat, yoghurt, soppa eller sval dryck kan kännas skonsammare när halsen gör ont.
- låt barnet vila och undvik fysisk ansträngning vid feber
- erbjud vätska ofta och följ hur mycket barnet kissar
- använd febernedsättande endast enligt ålder, vikt och doseringsanvisning
- håll naglarna korta om huden kliar
- smörj torr eller fjällande hud med en oparfymerad mjukgörande kräm
Jag skulle undvika starka parfymer, peeling och nya hudprodukter medan huden är irriterad. En enkel, oparfymerad hudvård räcker oftast bättre än många olika krämer, och den minskar risken att klådan förvärras.
Smitta, syskon och återgång till förskolan
Scharlakansfeber sprids främst genom droppar och nära kontakt. Barnet bör stanna hemma medan det har feber eller är tydligt påverkat. När antibiotika har satts in minskar smittsamheten vanligtvis snabbt, men följ vårdens besked och förskolans eller skolans rutiner.
Som praktisk tumregel bör barnet vara feberfritt, piggt och ha fått behandling i minst två dygn innan återgång, om vården inte sagt något annat. Ett barn som fortfarande är trött, har svårt att äta eller behöver mycket hjälp hemma är inte redo bara för att febern gått ner.
Tvätta händerna ofta, dela inte bestick eller tandborstar och byt gärna tandborste när behandlingen har pågått ett par dagar. Syskon behöver inte automatiskt få antibiotika, men halsont, feber eller utslag hos någon annan i familjen är skäl att kontakta vården för rådgivning.
Det här är lätt att missa hos små barn
Små barn kan ha svårt att beskriva halsont. I stället märks infektionen genom att barnet slutar äta, dreglar mer, blir ovanligt gnälligt eller vill dricka mindre. Hos bebisar är det särskilt viktigt att följa blöjor, vakenhet och andning snarare än att bara titta på temperaturen.
Hudutslag kan också vara svårare att se på mörkare hud. Känn efter om huden blivit sträv, titta i bra ljus och kontrollera även ljumskar, armhålor och mage. Om du är osäker eller tycker att barnet förändras snabbt är det bättre att ringa 1177 en gång för mycket än att vänta på att utslaget ska bli tydligare.
När febern går över men huden fortfarande fjällar
Efter infektionen kan huden fortsätta vara torr eller fjälla under en period. Det brukar räcka med mild tvätt, mjuka kläder och en enkel mjukgörande kräm. Fjällning utan feber och försämrat allmäntillstånd är oftast mindre oroande än nya symtom, men be vården om råd om huden gör ont, vätskar eller om febern kommer tillbaka.
Det viktigaste är att se hela barnet, inte bara utslaget. Feber, vätskeintag, andning, vakenhet och sväljningsförmåga säger mer om hur bråttom det är än hur rött huden ser ut. Vid misstanke om scharlakansfeber hos barn är en medicinsk bedömning det säkraste sättet att få rätt behandling och tydliga råd om smitta.
